Datum: 18/1
Tid: 17.00–18.00
Språk: Engelska
 
Varmt välkomna till en performance-föreläsning med konstnären Stacy de Voe. Under en timme får vi ta del av former för kollektivitet, myter, rytm, hysteri, begränsning och utmattning. Genom historiska nedslag från medeltiden till idag försöker performancet förstå förhållandet mellan det politiska och det sociala. Utgångspunkten är en dansande kvinna som möjligtvis aldrig har funnits, liksom de kollektiva kropparnas längtan efter rörelse!
 
Performance-föreläsningen utgör en första del av utställningen Lost Vessels finissage. Från klockan 18.00 öppnar dörrarna till PEOPLE’S HOUSE med musik av DJ P-drum och servering av persisk mat i husets kafeteria.
 

 
THE SPONTANEOUS DANCE FALLS II is a lecture performance that explores various moments of collectivity, myth, rhythm, hysteria, restriction and exhaustion through the allusion of a dancing woman who may have never existed.
 
Through historical fragments from the medieval period to today, the lecture performance attempts to understand the relationship between the political and the social through various occurrences of the collective bodies’ desire for movement.
 

 
Utställningen Lost Vessel är den första delen av Festens politik, en serie händelser vilka berör festen och dess politiska dimensioner. Lost Vessel innehåller nya och befintliga konstverk av coyote, Börje Eriksson, Lewis Henderson, Santiago Mostyn, Shamica Ruddock och Stacey de Voe.I utställningen ingår även inlånat material från Folkets Hus och Parker och ett nytt nummer av Svensk Rejvkritisk Tidskrift. Ett publikt program innehållande filmvisning, radiosändningar och fester löper parallellt med utställningen.
 
Festen är en tillfällig flykt från lönearbetets förtryck och dagsljusets förgivettagna kategorier och identiteter. I det blinkande ljuset och röken från maskinerna kan nya gemenskaper och drömmar uppstå. I karaokebaren och intill soundsystemet kan vi kroppsligt erfara vad livet också kan rymma: spänning, tillit, värme och kärlek.
 
Utställningen rör sig mellan den så kallade dans-pesten 1518, det motstånd som möjliggjorts genom soundsystems och fester, relationen mellan gruvnäringens lämningar och extatiskt dansande och folkparkens dansbana där drömmar både uppfyllts och gått i kras.